tisdag, juli 31, 2007

Bergman död

Ingmar Bergman är död. Enligt kvällstidningarna var detta helt väntat och de har som vanligt förberett dödsfallet hos en känd person med att göra bilagor i förväg.

Hur kan de annars släppa dessa färdiga specialbilagor bara timmar efter hans död blev offentlig?

– Det ska ut så fort som möjligt, säger Aftonbladets nyhetschef Magnus Ringman till Resume. Enligt Resumes källor förväntas bilagorna komma ut runt lunchtid!

Ska man ut med informationen snabbt så får korrekturläsning och faktagranskning stå tillbaka. Visste du exempelvis att Bergman var känd för att ha regisserat flertalet TV-spel? ;-)

TV-kanalerna har också tänkt att uppmärksamma Bergmans död, men de sänder huvudsakligen repriser.

lördag, juli 14, 2007

Patetiska kulturnyheter i SR P1

Jag lyssnar ofta på Sveriges Radio P1 i bilen på väg till och från jobbet. Mycket nyhetsfördjupningar och annat som är intressant och tankeväckande att lyssna på. Då får man sig även en dos av Kulturnyheterna. Ofta är de ganska ointressanta och menlösa, men det går att lyssna på. I sina bästa stunder glänser kuturredaktionen faktiskt till med något intressant ämne också, som är lite mentalt stimulerande.

Men den senaste veckan har Kulturnyheterna blivit riktigt, riktigt patetiska, vid ett flertal tillfällen.

Lästips för kommunister?
Första gången var i onsdags när del två av "lästips till tidskrifter i sommar" kom. Denna gång var det den liberala tidskriften Neo som skulle recenseras.

Antag att Expressens chefredaktör skulle recensera ett nummer av konkurrenten Aftonbladet, hur tror du det skulle se ut? En sågning jäms med fotknölarna antagligen, men vem skulle publicera en så fullständigt ointressant recension (förutom Expressen själva)? Kulturnyheterna i P1 gör det tydligen liknade saker, med stolthet.

Det är journalisten Lawen Mohtadi som får fritt utrymme att spy galla över en tidskrift smo konkurrerar med den hon jobbar på. Och med tanke på de tidningar hon jobbar på, bland annat Arena och Slut, är det ganska uppenbart att hon är fast förankrad i motsatta änden av det politiska spektrat, relaterat till Neos huvudsakliga målgrupp. Som om inte detta vore nog verkar hon inte ens ha läst hela tidningen! I recensionen nämner hon bara "tidningens yttre" och sedan väljer hon ut två artiklar i den innehållsrika tidningen och analyserar dem, in absurdum. Att hon avslutar recensionen med slutorden att den ena artikeln hon hade orkat läsa på var "rasistisk" visar bara på hur färgad hon var innan hon ens hade plockat upp tidningen.

Riktigt tråkigt att Kulturnyheterna släpper fram detta dåligt underbyggda, ofokuserade hat i radion. Men de kanske inte vill stimulera läsande av tidskrifter utan bara att vänster-tidskrifter? Det är den enda förklaring jag kan komma på.

Neo har själva bemött kritiken på sin blogg.
Läs även vad Gustafsson i Säffle har att säga om den radikala Neo-"recensionen".

Betalt för att sova på jobbet
Den andra recensionen, som fick mig att nästan köra av vägen, var ett riktigt dåligt journalistiskt inlägg om nya Harry Potter-filmen, som har premiär idag (fredag). Som recensent till förhansvisningen har Kulturnyheterna, utan att skämmas, skickat en 40-årig tant som:
1- inte har läst någon av böckerna eller
2- inte sett någon av de fyra första filmerna.

Den utsända "journalisten" orkar inte ens hålla sig vaken under hela filmen, som visserligen är längre än en vanlig film (2:18), men inte så lång att det skulle vara acceptabelt att man somnar på jobbet! Hon gnäller dessutom på att hon "tycker handlingen är rörig" och att hon inte riktigt "förstår sig på karaktärerna". Men det är väl ganska självklart att man får lite svårt att hänga med i handligen om man, för at dra en parallell, börjar läsa en bok från mitten och somnar innan den tar slut!?! Men det är kanske inte så självklart för Kulturnyheterna och deras journalister?

Effekten av oseriösa reportage?
Så tidigare tyckte jag delar av Kulturnyheterna var intressanta, nu tycker jag mest de är patetiska. I fortsättningen ska jag se till att alltid ha med mig flera bra skivor att lyssna på under Kulturnyheterna morgon och kväll, så jag slipper lyssna på det oseriösa, vänstervridna, hatiska dravlet från "journalister", som inte ens orkar göra sitt jobb ordentligt. Ska man se en film så håller man sig vaken, ska man recensera en tidskrift så läser man hela! Över den skamnivån borde väl till och med Kulturnyheterna försöka hålla sig i fortsättningen?

Mer kulturradiokritik
För övrigt kan jag också rekommendera Evelina Lorentzons debattartikel om kulturredaktionen på SR som har tänkt att börja sända pornografisk radioteater på nätterna för att på så sätt locka lyssnare. Helt galet! (tack till Ulrik för den snabba länken)

onsdag, juli 11, 2007

Förstatliga allt som rör sig!

Senaste förslaget från vänster var mycket värre än jag någonsin hade kunnat vänta mig från vänsterfalangen i "partiet som består av människor som tidigare kallade sig kommunister". Men det senaste förslaget om förstatligande kom inte från Vänsterpartiet, det kom från Socialdemokraterna.

Avskaffa allt kommunalt självstyre! var den tes Nuder förde fram i Almedalen igår (även DN). Egentligen säger han bara att skatterna mellan olika kommuner ska harmoniseras, för rättvisans skull. Men tar man ifrån kommunerna rätten att bestämma över sin egen budget, ännu mer än man redan gjort, kväver man den sista strimman av kommunalt självstyre som finns kvar.

Men vad ska vi egentligen med "kommunalt självstyre" till? Vad tillför det? Är det inte bättre att Sossarna får tillbaka makten på Rosenbad i Stockholm och därifrån bestämmer hur skolan i Örkeljunga ska arrangeras? Nej, det tycker inte jag. Komunerna är den beslutande nivå som är närmast folket och kontakt mellan beslutsfattarna och folket är fruktansvärt viktigt i en representativ demokrati. Och besluten som fattas blir oftast bättre, då de som påverkas av beslutet lättare kan bli delaktiga i beslutsprocessen.

Om Socialdemokraterna inte förstår det så hoppas jag at i alla fall svenska folket gör det.

söndag, juli 08, 2007

Eskil Erlandsson i media

Den Centerpartistiska jordbruksminister Eskil Erlandsson har blivit lite omskriven i media på sistone.

Först är det Svenska Dagbladets mest lysande stjärna, Per Gudmunsson, som skriver om varför Sverige (genom Eskil) har lyckats mycket bättre i förhandlingarna med de övriga jordbruksministrarna i EU. Knepet han använder? Han förhandlar med ett starkt mandat i ryggen, ett mandat som bara en majoritetsregering kan ge.

Läs Gudmunsson själva: Eskilerad arbetstakt i unionen

Det andra i medierna om Eskil är mest en skojartikel och i ett relativt marginellt medium - Almedalsbloggen. Den handlar om röstfiske:

Jordbruksministern använder barn vid röstfiske

Trevlig läsning!

Jag är smart

Nu är det bevisat - jag är smart, eller i alla fall snål: ^o^
Den snålaste bensindrivna bilen på marknaden är Toyota Prius, medan den snålaste dieselbilen heter Smart Fortwo. Det visar Konsumentverkets sammanställning över personbilar på den svenska marknaden 2007.
Min bli går (tyvärr) på bensin, men det är i alla fall mycket mindre bensin än de flesta andras bilar. Måste man ha en bil för att kunna komma till jobbet, så kan man ju försöka att tänka lite på miljön i alla fall. Citatet ovan är från Dina Pengars nätupplaga.

Vill du, så kan du läsa hela rapporten på konsumentverkets hemsida.

tisdag, juli 03, 2007

Behövs rättvisa för de starka eller för de svaga?

Två Centerpartister öppnade igår Pandoras ask på DN-debatt genom att prata om att avskaffa något så osexigt som inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringssytemen. Gustav Andersson och Magnus Andersson föreslår att staten (och i praktiken alla skattebetalare) i fortsättningen inte ska ta något ansvar för att bibehålla inkomstklyftorna mellan fattiga och rika i händelse av sjukdom eller arbetslöshet. Och varför ska den det? Varför beöver någon med en inkomst på 33.000 i månaden statens hjälp att klara sig i händelse av en tillfälligt inkomstsänkning? Är det inte rimligare att staten lägger sin energi (och skattepengarna) på de som har det sämst?

Socialdemokraterna ville inte höja golven i socialförsäkringssytemen, så att de sämst ställda skulle få det bättre, istället drev man igenom en höjning av taken månaderna före valet, så att väljarna i övre medleklassen skulle bli nöjda.

Den gamla, tidigare socialdemokratiska, devisen "från var och en efter förmåga, till var och en efter behov" har i dagens debattklimat reducerats till något närmast otänkbart. Varför detta? Är det så farligt att diskutera förändringar i socialförsäkringssystemet att man närmast blir behandlad som en spetälsk?

Debatten om ett statligt ansvar att hjälpa alla att klara sig under tillfälliga inkomstsänkningar borde vara lätt vunnen. Det är studenter, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna som skulle tjäna mest på ett grundtryghetssystem. De som inte har kvalificerat sig och tjänat in en "bidragsgrundande inkomst" är de som behöver statligt hjälp mest. Inte de som tjänat 33.000+ i månaden i flera år.

De motargument som förekommit i debatten saknar helt idéelogiska förtecken. Det vanligaste argumentet är närmast taktiskt -att det är många som skulle få sin a-kassa sänkt. Framför allt i medelklassen. Det innebär inte att det är lätt att övertala dem, men argumenten för att de som kan, ska skaffa egna försäkringar, är ganska uppenbara. Om Centerpartiet driver frågan om grundtrygghet så kanske opinionssiffrorna viker, men det bare i så fall bara på att partiet har misslyckats i sin argumentation.

Den andra invändningen är närmast av praktisk karaktär, det blir folk som drabbas och får lämna hus och hem. Men det går att lösa med bra övergångsregler och dylikt.

Oavsett hur det går måste inriktningen vara klar - samhället ska hjälpa de svagaste, inte de starkaste!

Läs även Johan Petterssons inlägg och hans lysande argument. Och Birger Schlaug, som gillar grundtrygghet. Danne Nordling, som har några praktiska invändingar men gillar idén. Och Henrik Sjöholm som inte riktigt bestämt sig, men vill ha mer debatt.